Fortsätt till huvudinnehåll

Svarta hål

.
Som ett svart hål. Sådan är den, tillvaron just nu. Oavsett hur många timmar jag sover, vilar, tar igen mig, laddar upp kommer jag ändå till jobbet som en urvriden disktrasa. Någonstans finns ett extremt energiläckage och jag vet inte vem (eller vad) det var som drog ur proppen. I vanliga fall brukar orken räcka precis tills jag traskar ut från julavslutningen och konstaterar att jag överlevt en termin till med den mentala hälsan i behåll. Men i år har större delar av M tagit jullov redan. Kroppen frågar sig varje morgon: varför går du upp klockan 06:00, vi är ju lediga! Hjärnan suckar och replikerar: nä, det är nästan två veckor kvar, så nu får du banne mig skärpa dig! Och så fortgår dialogen under resten av dagen. Ofokuserad är bara förnamnet.

Någonstans i min omgivning finns också ett svart hål som slukar telefonheadset. Mitt tredje är nu spårlöst försvunnet och jag får snällt låna G:s varje gång jag vill ha Lasse W som sällskap på kvällspromenaderna. Notera detta, ni som intresserar er för min julklappsönskelista.

I tvättmaskinen bor det förstås också ett svart hål. Och i det hålet bor det någon tjomme som har en komplett uppsättning okompletta par strumpor. Tur att strumpor är en traditionell julklapp. G kom dock på lösningen på problemet redan under sin ungkarlstid: köp femtielva par strumpor i samma färg och modell. Sedan är det bara att rafsa runt i lådan tills man hittar två, för då är det omöjligt att de inte matchar. Man förstår att killen blev forskare.

Så här i jultider brukar också ekonomin drabbas av det mytomspunna fenomen som de svarta hålen är. Hej, hopp, vad tomt det blev på kontot och jag har ju knappt börjat julshoppa ens!

Jag kan dock komma på ett par ställen där svarta hål skulle komma väl till pass:

1. Under vår diskbänk. Slurp, så är man av med kostnaden för sophämtning. Som bonus slipper man även tömma musfällan. (Operation Mus-sanering pågår. Skörden uppgår till sex stycken hittills.)

2. Under bänken där vi förvarar återvinningsavfallet. Hur kan såna kassar alltid vara fulla? De måste trotsa någon fysisk lag, för jag har aldrig dragit undan förhänget och konstaterat att det finns gott om plats för mjölkpaketet/glasburken/tidningshögen.

3. I alla husets avlopp. Behöver jag säga mer än hårboll?

4. Bakom TV:n/under datorbordet. Hur blir man annars av med sladdhärvorna?

Till sist kan jag meddela att det inte blev någon Arn. Blue-ray-spelaren hade inte lust att spela upp någon blue-ray-film, så vi fick se Parfymen istället (som ju bara fanns på vanlig, simpel dvd)(kursiveringen betyder här ironiskt tonfall). Inte illa alls. Vackert, lite otäckt och med en knepigt slut. That´s the way, aha, aha, I like it, aha, aha!

Nu ska jag, mina frusna fötter och min skruvade hjärna, duscha och sova enligt den gängse rutinen, så att jag med säkerhet är lika trött imorgon som jag var idag.

God kväll!

Kommentarer

Unknown sa…
Gummikanterna runt tvättrumman viker sig lätt och låter små plagg som strumpor och rövklyvare slinka förbi. Montera isär och plocka ut! Eller inte.
Anonym sa…
Har inte Linköping FNI? Kolla in Västerviks fantasktiska grej. Vi har en hel återvinningsstation HEMMA! Så slipper man önska svarta hål i återvinningskassarna.
http://www.vastervik.se/sites/Miljo/templates/Page.aspx?id=7781
Anonym sa…
Hej "gamle vän"!

Tog mig en sväng in på din blogg, det var lääääängesen nu, tiden fullständigt rusar och snabbt går det!!

Grattis i efterskott till 2-åringen, vi har ju oxå haft ett 2-årskalas här och precis som du nämnde så var det röda paket i utformning av BIL! *hi hi hi*

Känner igen mig i "orkeslösheten", det känns att man är småbarnsförälder minsann och vi har bara ett, och ni 2! Hujedamig *fniss*

Vill önska er en Varm & Skön Jul & ett Underbart Gott Nytt År!

Stor kram från gamle vän Carolina i skåneland!

Populära inlägg i den här bloggen

Ångest i salongen

. Ikväll glittrade löven frostigt och jag kunde utan att känna mig fåfäng sätta på mig nya mössan. Det är kallt. Men november är strax här, så det är väl inte mycket att orda om. Jag har haft en god kväll. Team-building med favorit-damerna från jobbet. Mycken indisk (stark) mat och på det, bio: Patrik 1,5 . Vi hade en föreställning om att filmen skulle kunna användas i undervisning på något sätt. Och, oj, vad den kan användas. Här fanns tjogvis med trådar att nysta i tillsammans med tonåringar. Den trasige tonårskillen. Homosexuell kärlek. Homosexuellt sex. Brusten kärlek. Homofobi. Svek. Familjebegreppet. Föräldraroller. Adoption. Listan blir lång. Salongen var i princip full. Filmen började och sorlprasslet mojnade. Småfnittrig presentationsscen på duken. Spridda skratt. En minut senare håller huvudrollsparet om varandra som förälskade människor gör. Mummel, fnitter och skratt. (Manlig) Homosexuell ömhet är svår att hantera. Särskilt om man själv är kille, 15 år och på bio med sitt k...

Älskade tvättstuga!

. Jag har sorg. Igår kom domen: jag kommer att få leva utan min älskade tvättstuga hela sommaren. Hur ska detta gå? Men det är ofrånkomligt. Gipstaket är genomblött och mjukt som bebistuggat smörgåsrån på en yta av 3 kvm. Och vem vet vad för otäckheter som gömmer sig under? Att vi dessutom kommer att leva utan köksgolv tycker jag, konstigt nog, är ett mindre problem. Ibland förstår jag inte min egen hjärna. Min och tvättstugans goda förhållande inleddes redan när vi flyttade in i huset. Den är STOR! I lägenheten vi bodde i innan vi kom till huset hade vi visserligen egen tvättmaskin, men knappt någon plats att hänga tvätt på. Helt plötsligt hade jag ett helt rum fullt av skåp och hyllor. Gott om plats för torkställningar och tvättkorgar. Under den värsta (jo, man får säga så. Det betyder inte att man inte älskar sina barn!) småbarnstiden var tvättstugan en riktig tillflyktsort. Den ligger i källaren. Det är svalt och tyst och jag lämnade gärna kottarna på bottenvåningen hos G för att s...

Om epilering

. Jag har ganska nyligen kommit ut ur den värsta spädbarnsbubblan. Den som innebär att man tycker att man har klätt upp sig så fort man har en tröja utan kräk på eller känner sig helpiffig bara för att man hunnit borsta håret innan man gick ut. Mindre tid för amning och annan babyservice, ger mer tid för att se sig i spegeln. Och när jag gjorde det fick jag en plötslig lust att lägga den nyvunna egentiden på diverse skönhetsvård. Jag behövde och behöver lite renovering. I föregående inlägg berättade jag om olika saker man kan utsätta sin kropp för i syfte att bli snyggare/lenare/brunare/mjukare/fräschare. Jag glömde en viktig sak: epilering . Jag fick en epilator i födelsedagspresent. Jag gissar att tillverkarna var mäkta nöjda när de kom på det namnet och därför slapp kalla mojängen för det den är: en hårutslitare . (Jag avser då inte hårutslitare i meningen att apparaten nöter på håret utan att den med våld och skärpa avlägsnar håret från den plats där det behagar växa. Hu.) Dock va...