Fortsätt till huvudinnehåll

Stjärnglans

.
Det lyser i alla våra fönster ikväll. Stjärnor och stakar kämpar med det obarmhärtiga decembermörkret utanför och ber en stilla bön om snö att reflektera sig i. Om jag inte visste att jag om 17 dagar har huset fullt av älskade släktingar skulle jag nog ge upp min kamp mot mörkret och flytta in under närmaste täcke. Det som kan vara den allra vackraste tiden på året är bara tung och svart och det gör mig arg. Kom igen! Ge mig lite rimfrost iallafall! Imorgon ska jag baka pepparkakor med kidsen på jobbet. Kanske blir det ljusare då.



Idag adventsfikade vi och jag tände så många ljus att det till och med blev varmt härinne. Vi snåljåpar/miljövänner håller oss ju med en innetemperatur på 19-20 grader annars. Med lussekatter och pepparkakor på bordet, glittrande kulor i fönstret och SR Bjällerklang i högtalarna tvingade jag fram lite julstämning. Men efter en promenad i kompakt svärta och iskallt duggregn har den flugit sin kos igen. Och det hjälper inte med julklapps-shopping på nätet. Särskilt inte när man ramlar på ett förkläde med citatet: A clean house is a sign of wasted life. Hupp. Jag har slösat bort en ansenlig mängd liv på att få huset rent OCH DET SYNS JU KNAPPT! Jag får väl helt enkelt mörka; låtsas som att jag aldrig ödslar tid på att städa och se dammtussarna som ett bevis på vilket rikt liv jag har i övrigt. Eller nåt.

Snart tänker jag trösta mig med en helkväll framför Arn i soffan. Jo, jag vet, den fick inga vidare recensioner, men är jag i rätt sinnesstämning tror jag att lite riddarvåld kan funka för mig.

Så god natt, vänner, och låt inte mörkret sluka er!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En stjärna vid ratten

. Jag är inte känd för att vara någon vidare bilförare. Det känns ju tryggt eftersom jag till vardags kör sisådär tio mil om dagen. Jag har repat och kraschat och bucklat i min drygt 10-åriga karriär som körkortsinnehavare. Som tur (?) är har jag mest åsamkat skador på egna fordon. Om man undantar bilarna jag repat för pappa. Eller G:s första Nissan som jag kraschade så illa att den fick gå till skroten. Då var det tur att G fortfarande såg på mig genom rosaskimrande nyförälskelse... Nej, dagens rubrik syftar på något helt annat. När jag sätter mig bakom ratten blir jag en annan slags stjärna. En popstjärna. Jag väljer en station med någon lämplig låt och går loss. Sjunger, wailar och showar. Whitney, Mariah, Rihanna och Fergie kan slänga sig i väggen. Denna min egenhet underlättas kraftigt av att jag begåvats med ett sångtextcentrum i hjärnan som skulle få vilken Så-ska-det-låta-deltagare som helst att dreggla av avund. Alla texter fastnar. ALLA. Det spelar ingen roll om de är bra ell...
7 kommentarer
Läs mer

Röd lycka

. Veckans färg är utan tvekan röd. Det varma, vackra har bringat stor glädje till huset, på olika sätt den senaste tiden. Det första som hände var att jag fick lite koncentrerat mys i ett paket från posten. Jag hade beställt härligheten själv, men blev så glad för den att man lätt kunnat tro att det var en oväntad present. Det kom en röd mysdress i fleece. Den är varm och mjuk och framförallt hel, vilket inte dess föregångare är längre. Jag ser som i ett romantiskt skimmer, hur jag kryper ihop i denna fantastiska skapelse på julaftonskvällen, när alla barn somnat och tystnaden infinner sig. Harmoni. I teorin iallafall. Nästa röda skönhet, som numera förärar oss med sin närvaro är Den Nya Ytterdörren. Efter två dagars bankande, sågande och fixande av två trevliga hantverkarmän sitter den på plats och liksom glöder i höstsolen. Den är så blank och så röd och så fin. Modellen har samma namn som jag, så vad hade man förväntat sig? Ett litet smolk i glädjebägaren är att den är lika blank oc...
3 kommentarer
Läs mer

All good things come to an end

. Årets näst sista dag har just börjat och jag sitter i kolmörkt vardagsrum och lyssnar på snusandet från tre sovrum på Rucklets övervåning. Den enda som brydde sig om att jag kom hem var Sigge the Dog, som undrade varför jag luktade retrieverhane (x2) och missnöjt sniffade igenom mig innan han lommade in i sovrummet igen. Jag ska snart lomma efter. Men först vill jag berätta om min dag. Jag har varit på utflykt hela dagen, trots att jag egentligen inte alls har jullov och borde våndas över en urtrist inlämningsuppgift. Jag åkte till ett lämpligt köpcentrum och shoppade loss på mina julklappspresentkort. Några små pärlor lyckades jag rota fram ur reakorgarna, men någon jacka (som var det egentliga syftet med turen) i lagom storlek och färg gick inte att skaka fram. Men familjen T har nu ett Alfapet-spel UTAN nedkladdade bokstavbrickor, en fin gå-bort-present till nyårsvärdparet samt väldigt politiskt korrekta "nyårsfyrverkerier" (som varken smäller, sprakar, skrämmer djur ell...
3 kommentarer
Läs mer