M & pojkarna

. Bloggen goes international idag: jag klämmer till med en engelsk titel. Ordet är det första som trillar in i mitt huvud när jag försöker sammanfatta mitt midsommarfirande, som jag strax ska försöka beskriva lite mer ingående. Du, som troligen läser här titt som tätt, vet att min vår inte hållit någon vidare klass: tuffa beslut och ett stukat självförtroende har solkat min tillvaro och ibland har det varit svårt att le. Men nu syns slutet: om tre arbetsdagar är det no more IHF:ande för denna gång, för mig. Och de senaste veckorna har jag långsamt rätat på min böjda nacken och spanat framåt, mot Det Nya. Så hade jag också planerat. Vad jag inte räknat med var att bli tvärförtjust i min ersättare. Jag var inställd på att Stolta M, som helst vill vara bäst på allt, skulle introducera nästa M i arbetet på bästa sätt, men inombords svära långa ramsor och hängivet leta otillräckligheter hos henne, för att laga mitt eget misslyckande. Det gick inte. Nästa M är urcharmig, proffsig och rolig o

. Det finns två saker som jag får grymma överdoser av just nu. Det ena är Det Kungliga Bröllopet. Det andra är fotboll. Tre dagar in i det förbaskade världsmästerskapet är jag så utless på vuvuzelatut, frisparkar och filmningar att jag nästan kräks. Och jag känner mig lite ensam. Bokstavligen hela världen har fotbollsfeber, men uppenbarligen inte på mitt sätt. Jag har hittills sett ett par halvlekar och det roligaste som har hänt är att en stackars målvakt gjort bort sig på ett synnerligen noggrant sätt. Ack. Turligen är det bara fotbolls-VM jag måste hantera dygnet runt: bollar är hett härhemma, bröllopstårtor ointressanta för samtliga i familjen T. Jag tröstäter ostbågar framför tv:ns numera gröna ruta och tackar G för att jag faktiskt fick den där boxen i present. Den kommer hålla mig sysselsatt många kvällar framöver, för min läseengelska är lite rostig. Och vampyrtemat hänger som synes med fortfarande! Sysselsatt har jag också varit denna helg. Ordentligt. I fredags bakade jag o

. Det är söndag och kväll och jag är hungrig. Jag har krupit upp i soffan och vilar min rygg, mina armar och mina ben, som jag chockat med kroppsarbete idag. Några (svintunga) betongplattor som legat och skräpat ligger nu i en prydlig hög, gräset är klippt och flaggstången skurad. Nej, inte hela, men så högt som jag och stegen nådde. Och flaggan var hissad hela dagen här: det var ungefär så mycket som familjen T firade nationaldagen. Vi sparar lite på krutet: nästa helg ska äldste sonen firas med inte mindre än två kalas. På det ena får undertecknads bemärkelsedag också hänga med på ett hörn. Jag gissar att det blir på det som inte har skattjakt. Sonens önskelista till födelsedagen ser ut som följer: - tuschpennor - pysselböcker och målarböcker - en sån här vattenbana - bilar - ännu mera bilar - röda saker Min ser ut så här: - den här boxen - det här spelet - ett mindre, nyare hus - en högtryckstvätt - en gräsmatta som klipper sig själv - en röd SonyEricsson x10 mini Pro Det var väl