M & pojkarna

. Poolen är tvättad och nedpackad i källaren, men jag vågar vägra höst och har alltjämt rödmålade tånaglar. De förhatliga löven har börjat fläcka gräsmattan och det regnar nästan varje dag. Det är nog höst iallafall. Denna, kanske den sista, sommardagen har jag åkt bil. Jag åkte så långt och länge att bussarna blev blå och jag började kunna rabbla dagens ekonyheter utantill. Örebro var destinationen. Uppstart på höstens studier var syftet. Universitetet har vuxit rejält sedan jag lämnade det 2003, men jag hittade till rätt plats och intog information i några timmar. På vägen hem insåg jag att jag möjligen har två angenäma sysselsättningar att välja på denna höst. När jag passerade Lillort vinkade jag i smyg och undrade om det kanske är där jag hör hemma iallafall. Den som lever får se. Tills vidare läser jag om celler och latinska kroppsdelar tills det sprutar ur öronen ( auris ) på mig. Hösten visar sig också i mängden snor ( mucosus ) i familjen T. Samtliga har i varierande grad ont

. Guck. Det var allt Zafiran yttrade, efter syster F:s motorstopp i rusningstrafiken vid fyratiden i Stockholm. Vi hade flutit fram lite långsamt, lyckligt nyätna och nykissade, men vid avfarten till Södertälje tappade Zafiran livsgnistan. Guck. "Vi" i det här fallet var semesterfirarna mor, syster F, kottarna E & V samt undertecknad. Efter några "guck" insåg vi att vi inte skulle ta oss ur fläcken för egen maskin. Vad göra? Efter några minuters total förvirring skickade vi ut den snyggaste av oss (gissa vem det var?) i bilströmmen som gled förbi och strax hade inte mindre än tre gentlemen erbjudit oss hjälp. Ibland är tajta, svarta linnen praktiska. Den förste hjälparen gav upp ganska omgående när han insåg att vi inte ens visste var bogserlinan var. Jag tycker han borde varit nöjd med att vi visste vad en bogserlina var. "Har ni tappat motorn?" frågade den andre och det var så det kändes. Men en saknad bogserlina (och krok) var inget problem för

. Foppatofflor, karameller, kläder i skrikiga färger, solglasögon, skräpleksaker, karuseller, hamburgare, sockervadd, ballonger, träskor, strumpor, hantverk, indianer, dansbandsmusik, popcorn, t-shirts med märkliga texter, godisremmar. Foppatofflor, karameller, kläder i skrikiga färger, solglasögon, skräpleksaker, karuseller, hamburgare, sockervadd, ballonger, träskor, strumpor, hantverk, indianer, dansbandsmusik, popcorn, t-shirts med märkliga texter, godisremmar. Foppatofflor, karameller, kläder i skrikiga färger, solglasögon, skräpleksaker, karuseller, hamburgare, sockervadd, ballonger, träskor, strumpor, hantverk, indianer, dansbandsmusik, popcorn, t-shirts med märkliga texter, godisremmar. Foppatofflor, karameller, kläder i skrikiga färger, solglasögon, skräpleksaker, karuseller, hamburgare, sockervadd, ballonger, träskor, strumpor, hantverk, indianer, dansbandsmusik, popcorn, t-shirts med märkliga texter, godisremmar. Foppatofflor, karameller, kläder i skrikiga färger, solglasögo

. Efter en kämpig period av ökenhetta har gräsmattan hämtat sig och är åter grön och mjuk. Den sandiga jorden runt huset håller ingen som helst fukt och när det blir varmt, blir det torrt. Snustorrt. Några dagar med sådant klimat går hårt åt mattan, men den senaste veckan har jag tömt regnmätaren flera gånger och därför blev det promenad med gräsklipparen idag. Jag känner mig lite besläktad med den där gräsmattan. I våras kände jag mig lite så där nedbränd, men nu har det regnat ledig tid och jag börjar nästan vara mig själv igen. Vad nu det är... Jag har upptäckt att jag känner mig lite vilsen utan min yrkesidentitet: är det så här det kommer vara när jag blir pensionär? Det sipprar in sval luft genom balkongdörren här ikväll och jag har, lite oväntat, passat tiden för hundrametersfinalen på DN-galan. I tio år har G försökt nöta ner mitt sportmotstånd och det verkar ha börjat ge avkastning. Gay vann och sedan gick jag och läste godnattsagor. Innan dess har jag och mina småprinsar fred