M & pojkarna

. Det sitter en tant i en soffa och gäspar ikväll. Gäspar för att hon inte släppte sin bok förrän efter midnatt och för att hennes guldklimpar väckte henne kl 6:30. Gäspar för att hon burit runt altanmöbler. Gäspar för att hon umgåtts med en massiv mängd släktingar större delen av dagen. M, hon är trött. Dessa släktingar är en spännande samling människor med intressen och åsikter som spretar åt alla möjliga håll. Men några tappra själar ser till att vi samlas någon gång om året och spanar in varandras liv. För mig är det nästan alltid en smått förvirrande upplevelse. Jag gillar mina släktingar: de är charmiga, sociala och livfulla. Men de pratar hiskeligt mycket (liksom jag) och tycker ännu mer (liksom jag). Jag vet aldrig vem jag är när jag åker hem från ett släktkalas. Där får jag hantera att både vara liten dotter, vuxen mamma, halvvuxen kusin, svägerska och brorsdotter, allt på en gång, med en stark önskan om att alla ska trivas. Nu när jag tänker på det är det inte konstigt att j

. Jag har nu avverkat 11 dagars ledighet och har hittills ingenting att klaga på. Sverige tar i ända från tårna i sin ambition att leverera sommar i år. Extrem värme, lite åska och sol, sol, sol. Precis som Pippi har jag nya fräknar och prickigt sommarskinn: jag blir bara fläckigare och fläckigare för varje sommar. Utanför doftar det vått hö, eftersom det nyss regnat på vår ihjälbrända gräsmatta och på balkongen surrar storfamiljen Geting som flyttat in precis där taksidorna möts. Vi har glass i frysen och en uppblåst plastpool på gräsmattan. Lasse har sjungit mig lycklig på Stångebrofältet. Sommar. På sommaren semestrar man och det har vi gjort en hel dag på Kolmården. Vi startade dagen innan med att skrämma upp E ordentligt när vi beskrev hur turen i Safariparken skulle gå till. "Vi ska ju inte åka IN i burarna, eller hur?" "Jorå", replikerade jag och syster illmarigt. E blev en nyans vitare. Men både han och hans bror var nöjda och trötta när det spanat djur en h