Mellan hopp och förtvivlan

Det är där jag vill vara. Mittemellan, lagom, med någon form av sinnesro. Men de senaste 10 dagarna har bara bjudit på ytterligheter. Vissa stunder vill jag helst bara krypa ihop i fosterställning och gråta, när det känns som om förväntningarna och kraven radas upp i massor. Andra är jag fylld av kraft och stolthet för den fantastiska chans jag fått och för alla spännande processer jag kommer att få uppleva. Jag tror det är läge att bita ihop tills pendeln svänger något mindre vidlyftigt och jag kan sortera intrycken lite och få fason på tillvaron. Som tur är är jag inte ensam. Jag har ju arbetskamrater. Och kaniner.

Ikväll sitter jag och småtestar vårt nya web-baserade journalsystem medan jag väntar på att ge ännu en vampyrserie en chans. Jag gillar sådana. I somras följde jag Being human, fastän det inte var särskilt bra alls. Ikväll är det True Blood som startar. Om jag inte kollapsar i sömn innan 22, ska jag se det. Mer huggtänder åt folket! Over and out!

Kommentarer

Anonym sa…

Min vän min vän, eftersom jag känner dig ganska väl så vet jag vad du håller på med just nu. Ryck upp dig och gör det du är bäst på!
Kram
Låtsas mamman A som oxå ibland är doktor.

28 augusti 2009 kl. 15:52

Populära inlägg i den här bloggen

Prokrastineringspoesi

Idag ska jag börja skriva på hemtentan. Fem avsnitt Skam. Norska är roligt. Ett avsnitt till. Det var kort, jag ser ett till. Promenad med omväg. Några långa youtube-klipp med nån tjomme som pratar filosofi. Sex frågor max 12 sidor. En sida i veckan blir lagom. Sorterar batteri- och glödlampslådan. Fållar tre par gardiner. Blocket: kattungar. Blocket: stolar. Blocket: vad som helst. Promenad i regn. Tar omväg ändå. Yes! Nytt avsnitt av Bonde söker fru. Det blir nog ändå splittrat att dra ut på det över så lång tid. Jag koncentrerar mig i mellandagarna. Dammsuga soffan. Ullared Vår tid är nu, måste man ju se. Loppis. Det är faktiskt inte lika roligt utan rim på julklapparna. Fira jul, fira jul, fira jul. Jag kanske egentligen skulle jobba med kor? Då ska vi se: anknytningens betydelse för den psykologiska utvecklingen. Det kan väl inte vara så svårt? Jag behöver inte vara där precis när biblioteket ö...

Läs mer

När är det vardag?

. I min bekantskapskrets är det vanligt att klaga över den trista och grå vardagen, när allting bara rullar på och ingenting särskilt händer. Ofta sitter jag då som en nickedocka och håller med, beklagar mig över snabbmakaronerna och resorna till jobbet, av ren slentrian. Men ikväll, uppfylld av två dagars utbildning, slutar inte min hjärna där. Analysfabriken är inställd på skiftarbete och tankar snurrar. När är det egentligen vardag i mitt liv? Strax inser jag att det inte finns någon vardag för mig. Ingen grå smet att ta sig igenom för att nå den färgstarka, gnistrande helgen som är det vi yrkesarbetande lever för (?). För mig finns inte två arbetsdagar som är lika. Tonåringar är nyckfulla som aprilväder och en omsorgsfullt gjord dagsplanering kan omkullkastas på ett ögonblick. Jag lär mig ständigt mer om hur dessa mystiska varelser fungerar och ännu mer om mig själv när jag tvingas hantera de situationer de sätter mig i. Att leva med småpojkar ger inte heller några dagar som man k...

Läs mer

Med solen i ögonen

. Idag har jag haft årets första dag i trädgården. Jag räfsade mig svettblank och rensade fingrarna maskrossvarta. Ändå ser det ut som skrutt. Jag fokuserar på mitt lilla påskarrangemang på trappan och låtsas att hela tomten är lika prunkande och välansad. Det är den inte. Men i en rabatt svävar små mörklila violer över det gröna och sänder ut puffar av tvåldoft. Och det är iallafall uppfriskande att vara i solen, med liten V som kämpar med skottkärran full av björkris och torra löv. E sparkade boll mot en husvägg ända tills han blev trött i benen, skotten blev för lösa för att bollen skulle komma tillbaka till honom, och han blev ursinnig. Hade han kunnat svära hade han gjort det. Randig av smuts i ansiktet deklarerade han att han var trött på bollen och tänkte gå in. Jag fortsatte räfsa. Och räfsa. Och räfsa. Tomten är för stor. Men jag behöver iallafall inte ha dåligt samvete för att jag inte besökte Friskis idag. Vi har firat påsk med många människor och mycket mat. Det är så vi gö...

Läs mer

M & pojkarna

Leta i den här bloggen