.
Veckans färg är utan tvekan röd. Det varma, vackra har bringat stor glädje till huset, på olika sätt den senaste tiden.
Det första som hände var att jag fick lite koncentrerat mys i ett paket från posten. Jag hade beställt härligheten själv, men blev så glad för den att man lätt kunnat tro att det var en oväntad present. Det kom en röd mysdress i fleece. Den är varm och mjuk och framförallt hel, vilket inte dess föregångare är längre. Jag ser som i ett romantiskt skimmer, hur jag kryper ihop i denna fantastiska skapelse på julaftonskvällen, när alla barn somnat och tystnaden infinner sig. Harmoni. I teorin iallafall.
Nästa röda skönhet, som numera förärar oss med sin närvaro är Den Nya Ytterdörren. Efter två dagars bankande, sågande och fixande av två trevliga hantverkarmän sitter den på plats och liksom glöder i höstsolen. Den är så blank och så röd och så fin. Modellen har samma namn som jag, så vad hade man förväntat sig? Ett litet smolk i glädjebägaren är att den är lika blank och fin och röd på insidan. Där skulle den vara vit enligt beställningen. Man kan tydligen inte få allt här i världen. Vi får väl se om Diplomat lever upp till sitt namn och löser situationen.
Den tredje röda lyckan levererades av bror P och svägerska A igår, när (inte längre så) lille V:s fyraårskalas gick av stapeln. En stor, röd leksakstraktor av märket Massey Ferguson som fick både V och hans morfar att tindra med ögonen. Bror, som var en leksaksfordonsexpert av rang när han var liten, vet minsann vad som går hem hos en nybliven fyraåring. Det var knappt ens att tårtan kunde konkurrera om V:s uppmärksamhet och det vill inte säga lite. Jag tror V har mött sin första kärlek.
Idag är det Fars dag och jag har ingen present att ge. Men, fina pappa, jag vet att du läser det här, så det här är till dig: jag älskar dig för att du är som du är, för hur du skrattar och pratar östgötska och hjälper oss med allt möjligt. Världens största kram till dig från mig! Tänk på att denna lilla uppvaktning inte bara är mycket ekonomisk (iallafall för mig), utan också ytterst miljövänlig: kostar bara lite el till min dator nu och till din dator när du läser...
Till sist vill jag skicka en röd fleecemysdress (eller motsvarande känslor) till de människor som prövas hårt just nu. Ibland händer saker som man knappast ens varken kan eller vill använda ord för att beskriva. Jag hoppas de vågar tro på att det blir bättre. Det blir bättre.
Veckans färg är utan tvekan röd. Det varma, vackra har bringat stor glädje till huset, på olika sätt den senaste tiden.
Det första som hände var att jag fick lite koncentrerat mys i ett paket från posten. Jag hade beställt härligheten själv, men blev så glad för den att man lätt kunnat tro att det var en oväntad present. Det kom en röd mysdress i fleece. Den är varm och mjuk och framförallt hel, vilket inte dess föregångare är längre. Jag ser som i ett romantiskt skimmer, hur jag kryper ihop i denna fantastiska skapelse på julaftonskvällen, när alla barn somnat och tystnaden infinner sig. Harmoni. I teorin iallafall.
Nästa röda skönhet, som numera förärar oss med sin närvaro är Den Nya Ytterdörren. Efter två dagars bankande, sågande och fixande av två trevliga hantverkarmän sitter den på plats och liksom glöder i höstsolen. Den är så blank och så röd och så fin. Modellen har samma namn som jag, så vad hade man förväntat sig? Ett litet smolk i glädjebägaren är att den är lika blank och fin och röd på insidan. Där skulle den vara vit enligt beställningen. Man kan tydligen inte få allt här i världen. Vi får väl se om Diplomat lever upp till sitt namn och löser situationen.
Den tredje röda lyckan levererades av bror P och svägerska A igår, när (inte längre så) lille V:s fyraårskalas gick av stapeln. En stor, röd leksakstraktor av märket Massey Ferguson som fick både V och hans morfar att tindra med ögonen. Bror, som var en leksaksfordonsexpert av rang när han var liten, vet minsann vad som går hem hos en nybliven fyraåring. Det var knappt ens att tårtan kunde konkurrera om V:s uppmärksamhet och det vill inte säga lite. Jag tror V har mött sin första kärlek.
Idag är det Fars dag och jag har ingen present att ge. Men, fina pappa, jag vet att du läser det här, så det här är till dig: jag älskar dig för att du är som du är, för hur du skrattar och pratar östgötska och hjälper oss med allt möjligt. Världens största kram till dig från mig! Tänk på att denna lilla uppvaktning inte bara är mycket ekonomisk (iallafall för mig), utan också ytterst miljövänlig: kostar bara lite el till min dator nu och till din dator när du läser...
Till sist vill jag skicka en röd fleecemysdress (eller motsvarande känslor) till de människor som prövas hårt just nu. Ibland händer saker som man knappast ens varken kan eller vill använda ord för att beskriva. Jag hoppas de vågar tro på att det blir bättre. Det blir bättre.
Kommentarer
Fleecedressen låter fantastisk, länk till en sådan möjligen?