Fortsätt till huvudinnehåll

Röd lycka

.
Veckans färg är utan tvekan röd. Det varma, vackra har bringat stor glädje till huset, på olika sätt den senaste tiden.

Det första som hände var att jag fick lite koncentrerat mys i ett paket från posten. Jag hade beställt härligheten själv, men blev så glad för den att man lätt kunnat tro att det var en oväntad present. Det kom en röd mysdress i fleece. Den är varm och mjuk och framförallt hel, vilket inte dess föregångare är längre. Jag ser som i ett romantiskt skimmer, hur jag kryper ihop i denna fantastiska skapelse på julaftonskvällen, när alla barn somnat och tystnaden infinner sig. Harmoni. I teorin iallafall.

Nästa röda skönhet, som numera förärar oss med sin närvaro är Den Nya Ytterdörren. Efter två dagars bankande, sågande och fixande av två trevliga hantverkarmän sitter den på plats och liksom glöder i höstsolen. Den är så blank och så röd och så fin. Modellen har samma namn som jag, så vad hade man förväntat sig? Ett litet smolk i glädjebägaren är att den är lika blank och fin och röd på insidan. Där skulle den vara vit enligt beställningen. Man kan tydligen inte få allt här i världen. Vi får väl se om Diplomat lever upp till sitt namn och löser situationen.

Den tredje röda lyckan levererades av bror P och svägerska A igår, när (inte längre så) lille V:s fyraårskalas gick av stapeln. En stor, röd leksakstraktor av märket Massey Ferguson som fick både V och hans morfar att tindra med ögonen. Bror, som var en leksaksfordonsexpert av rang när han var liten, vet minsann vad som går hem hos en nybliven fyraåring. Det var knappt ens att tårtan kunde konkurrera om V:s uppmärksamhet och det vill inte säga lite. Jag tror V har mött sin första kärlek.

Idag är det Fars dag och jag har ingen present att ge. Men, fina pappa, jag vet att du läser det här, så det här är till dig: jag älskar dig för att du är som du är, för hur du skrattar och pratar östgötska och hjälper oss med allt möjligt. Världens största kram till dig från mig! Tänk på att denna lilla uppvaktning inte bara är mycket ekonomisk (iallafall för mig), utan också ytterst miljövänlig: kostar bara lite el till min dator nu och till din dator när du läser...

Till sist vill jag skicka en röd fleecemysdress (eller motsvarande känslor) till de människor som prövas hårt just nu. Ibland händer saker som man knappast ens varken kan eller vill använda ord för att beskriva. Jag hoppas de vågar tro på att det blir bättre. Det blir bättre.

Kommentarer

M sa…
Nääää...... Det är ju inte alls Fars Dag idag. jag hoppas dock att min förvirring gjort att fler fäder fått extra och för tidig uppvaktning! :-)
Lisa i Malmö sa…
Jag, som köpt ett kort till min pappa då han bor på annan ort, ett kort som för övrigt ligger på bänken i hallen, rusar upp för att ringa och be min egen far om ursäkt för att jag inte hört av mig! Det var som tur var mamma som svarade och hon informerade mig om det du också upptäckt...

Fleecedressen låter fantastisk, länk till en sådan möjligen?
M sa…
Jamenvisst. Vassego: http://www.ellos.se/DetailPages/DetailPage.aspx?categoryId=&productId=238743

Populära inlägg i den här bloggen

Prokrastineringspoesi

Idag ska jag börja skriva på hemtentan. Fem avsnitt Skam.  Norska är roligt. Ett avsnitt till. Det var kort, jag ser ett till. Promenad med omväg. Några långa youtube-klipp med nån tjomme som pratar filosofi. Sex frågor max 12 sidor. En sida i veckan blir lagom. Sorterar batteri- och glödlampslådan. Fållar tre par gardiner. Blocket: kattungar.  Blocket: stolar.  Blocket: vad som helst. Promenad i regn. Tar omväg ändå. Yes! Nytt avsnitt av Bonde söker fru. Det blir nog ändå splittrat att dra ut på det över så lång tid. Jag koncentrerar mig i mellandagarna. Dammsuga soffan. Ullared  Vår tid är nu, måste man ju se. Loppis. Det är faktiskt inte lika roligt utan rim på julklapparna. Fira jul, fira jul, fira jul. Jag kanske egentligen skulle jobba med kor? Då ska vi se: anknytningens betydelse för den psykologiska utvecklingen. Det kan väl inte vara så svårt? Jag behöver inte vara där precis när biblioteket ö...

När är det vardag?

. I min bekantskapskrets är det vanligt att klaga över den trista och grå vardagen, när allting bara rullar på och ingenting särskilt händer. Ofta sitter jag då som en nickedocka och håller med, beklagar mig över snabbmakaronerna och resorna till jobbet, av ren slentrian. Men ikväll, uppfylld av två dagars utbildning, slutar inte min hjärna där. Analysfabriken är inställd på skiftarbete och tankar snurrar. När är det egentligen vardag i mitt liv? Strax inser jag att det inte finns någon vardag för mig. Ingen grå smet att ta sig igenom för att nå den färgstarka, gnistrande helgen som är det vi yrkesarbetande lever för (?). För mig finns inte två arbetsdagar som är lika. Tonåringar är nyckfulla som aprilväder och en omsorgsfullt gjord dagsplanering kan omkullkastas på ett ögonblick. Jag lär mig ständigt mer om hur dessa mystiska varelser fungerar och ännu mer om mig själv när jag tvingas hantera de situationer de sätter mig i. Att leva med småpojkar ger inte heller några dagar som man k...

Det blåser idag!

Vinden tjuter runt knuten här. På slätten kommer man inte undan. Är det höst redan? Inte för att det gör mig någonting, jag gillar hösten. Det är någonting tryggt med att allt börjar om och blir vardag igen. Då behöver jag inte välja och bestämma så mycket själv utan får ett tryggt schema att följa. Hur tråkig är jag egentligen? Eller lat kanske? Fast just den här hösten kanske jag har rätt att längta lite. Nytt jobb. Ska bli roligt, men känns lite ödesdigert. Nu bor vi här och nästa gång jag eventuellt tröttnar kommer jag inte ha någon bra ursäkt till byte. Fler barn ska vi ju inte heller ha.... Har vi ju sagt. Sen flyttar F ut. Syster F. Moster F. Beger sig söderut för att bli beläst. Tre månader med svängdörr, sjutton logistik-sms om dagen och rufshårade bakisfrukostar vid 12-tiden, är slut. Kan bli tomt eller skönt eller bådeoch här.Vet iallafall en liten E som kommer att längta, fråga och rycka i dörrhandtaget på mornarna. G och jag kanske längtar något mindre. Du får ursäkta, F. ...