.
Ibland kan det bli lite mycket. Det är det nu. Nytt jobb i ny stad med nya människor, nya arbetsuppgifter i nya lokaler. Mitt huvud har precis tillräckligt med utrymme för att inte riktigt orka ta in allting. Hela förra veckan kom jag hem, sa hej till familjen och knallade sedan ut på baksidan för en halvtimmes kaninterapi för att låta hjärnan slappna av. Med näsan i en ullig Doris-päls blir jag lugn och vågar tro att jag kommer klara av saker och ting igen. Detta trots att båda ulltussarna lämnat några rödstrimmiga minnen på mina nyckelben när de gjort en och annan skrämd rivstart. Kaninklor kan vara väldigt vassa. Aj.
Det tar fruktansvärt mycket energi att lära känna nya människor. Jag frågar och lyssnar och försöker skapa en mental karta av mina nya kollegor, samtidigt som jag försöker presentera mig själv på ett någorlunda rättvist sätt. Inte undra på att jag är tom som ett lönekonto den 24:e när jag kommer hem. Och hjärtans trött. Imorgon och på onsdag ska jag dessutom försöka mosa in en samtalsutbildning samt en metodutbildning i mitt arma huvud. Så mina ärade bloggläsare kan nog inte räkna med några vidare varken klyftiga eller vidlyftiga inlägg under den närmaste framtiden.
Förra veckan fick jag dessutom testa en ny sak, som jag aldrig trodde jag skulle våga: jag paddlade kajak. Ivrigt påhejat av de nya cheferna vinglade hela nya teamet ut på havet i varsin färgglad strut. Och alla kom hem, hela, hyfsat torra, trötta och glada. Träningsvärken satte guldkant på följande dag.
Guldkant på annat sätt fick söndagen av en spelning på ett släktägt café med Hemortens vackraste läge. Jag, bror och vän har repat in några låtar som vi presenterade för en liten, men hängiven (och till stor del besläktad) skara i solskenet. Det är svårt att beskriva vad musik ger mig, men jag mår iallafall förbaskat bra efter en sådan stund. Idel glada miner och uppmuntrande kommentarer var det efteråt. Hej, herr och fru G, vi kommer gärna tillbaka!
Men om jag inte sover nu, kommer inte en stavelse av MI-utbildningen imorgon att fastna, så tack för ikväll och på återskrivande!
Ibland kan det bli lite mycket. Det är det nu. Nytt jobb i ny stad med nya människor, nya arbetsuppgifter i nya lokaler. Mitt huvud har precis tillräckligt med utrymme för att inte riktigt orka ta in allting. Hela förra veckan kom jag hem, sa hej till familjen och knallade sedan ut på baksidan för en halvtimmes kaninterapi för att låta hjärnan slappna av. Med näsan i en ullig Doris-päls blir jag lugn och vågar tro att jag kommer klara av saker och ting igen. Detta trots att båda ulltussarna lämnat några rödstrimmiga minnen på mina nyckelben när de gjort en och annan skrämd rivstart. Kaninklor kan vara väldigt vassa. Aj.
Det tar fruktansvärt mycket energi att lära känna nya människor. Jag frågar och lyssnar och försöker skapa en mental karta av mina nya kollegor, samtidigt som jag försöker presentera mig själv på ett någorlunda rättvist sätt. Inte undra på att jag är tom som ett lönekonto den 24:e när jag kommer hem. Och hjärtans trött. Imorgon och på onsdag ska jag dessutom försöka mosa in en samtalsutbildning samt en metodutbildning i mitt arma huvud. Så mina ärade bloggläsare kan nog inte räkna med några vidare varken klyftiga eller vidlyftiga inlägg under den närmaste framtiden.
Förra veckan fick jag dessutom testa en ny sak, som jag aldrig trodde jag skulle våga: jag paddlade kajak. Ivrigt påhejat av de nya cheferna vinglade hela nya teamet ut på havet i varsin färgglad strut. Och alla kom hem, hela, hyfsat torra, trötta och glada. Träningsvärken satte guldkant på följande dag.
Guldkant på annat sätt fick söndagen av en spelning på ett släktägt café med Hemortens vackraste läge. Jag, bror och vän har repat in några låtar som vi presenterade för en liten, men hängiven (och till stor del besläktad) skara i solskenet. Det är svårt att beskriva vad musik ger mig, men jag mår iallafall förbaskat bra efter en sådan stund. Idel glada miner och uppmuntrande kommentarer var det efteråt. Hej, herr och fru G, vi kommer gärna tillbaka!
Men om jag inte sover nu, kommer inte en stavelse av MI-utbildningen imorgon att fastna, så tack för ikväll och på återskrivande!
Kommentarer