.
Liksom större delen av västerlandets befolkning lever jag med ett nyvaknat, gnagande miljösamvete. Jag står rådvillt i grönsakshyllan och letar efter "Sverige"-skyltar och propagerar för att G ska sluta köpa nötkött. Vi källsorterar, åker biogasbil och läser morgontidningen i ljuset av lågenergilampor. Så långt allt väl. Men alla har vi vår gräns. Nu har svärisarna via Råd & Rön upptäckt att hemmahårfärgning är miljövidrigt. Ack. Och så börjar råttgrå utväxt synas på skalpen min och jag känner mig inte vidare snygg alls. Jag kastar trånande blickar efter hårfärgsförpackningarna på ICA, men jag har inte köpt någon än. Min miljömedvetenhetsgräns ligger där fåfängan tar vid. (Observera att artikeln i Råd & Rön mest höjde ett varnande finger för att de miljöfarliga kemikalierna var allergiframkallandet etc, men det var miljöbiten som talade till mig.)
Kommersialism och miljömedvetenhet måste vara varsina ändar av konsumtionsrepet. Och vi vet ju alla vem som leder i den dragkampen. Men vi kan ju inte konsumera mer och mer och mer och samtidigt rädda vår arma planet. Det säger iallafall alla forskare som jag har hört på P1. *näsvist leende* Så vårt enda hopp måste väl vara att det blir trendigt att vara miljömedveten. Jag tror att vi är på väg dit, men inte där än.
Jag undrar därför NÄR det ska bli trendigt med råttfärgad utväxt (förstås), mockaskor med ränder efter vägsalt, solkiga, urtvättade bomullstrosor, strumpor med hål i, gardiner från 2000, nedsuttna soffor samt råttgnagda stearinljus. Då kommer jag att vara hel-inne. För allt detta har jag redan, så jag skulle inte behöva investera i en enda pinal för att bli "top of the line".
Hur vi sen ska överleva, när vi slutar konsumera, vet jag inte. Större delen av politikerkåren verkar ju anse att tillväxt är enda sättet att bevara mänsklighetens existens, men själva existensen kan ju kanske kvitta om det inte finns någon planet kvar att existera på, eller?
Nej, jag håller stånd. Jag har bestämt mig. Jag faller inte till föga. Jag bär min råttfärgande utväxt med rak rygg och stadig blick.
För jag ska rädda planeten!
Liksom större delen av västerlandets befolkning lever jag med ett nyvaknat, gnagande miljösamvete. Jag står rådvillt i grönsakshyllan och letar efter "Sverige"-skyltar och propagerar för att G ska sluta köpa nötkött. Vi källsorterar, åker biogasbil och läser morgontidningen i ljuset av lågenergilampor. Så långt allt väl. Men alla har vi vår gräns. Nu har svärisarna via Råd & Rön upptäckt att hemmahårfärgning är miljövidrigt. Ack. Och så börjar råttgrå utväxt synas på skalpen min och jag känner mig inte vidare snygg alls. Jag kastar trånande blickar efter hårfärgsförpackningarna på ICA, men jag har inte köpt någon än. Min miljömedvetenhetsgräns ligger där fåfängan tar vid. (Observera att artikeln i Råd & Rön mest höjde ett varnande finger för att de miljöfarliga kemikalierna var allergiframkallandet etc, men det var miljöbiten som talade till mig.)
Kommersialism och miljömedvetenhet måste vara varsina ändar av konsumtionsrepet. Och vi vet ju alla vem som leder i den dragkampen. Men vi kan ju inte konsumera mer och mer och mer och samtidigt rädda vår arma planet. Det säger iallafall alla forskare som jag har hört på P1. *näsvist leende* Så vårt enda hopp måste väl vara att det blir trendigt att vara miljömedveten. Jag tror att vi är på väg dit, men inte där än.
Jag undrar därför NÄR det ska bli trendigt med råttfärgad utväxt (förstås), mockaskor med ränder efter vägsalt, solkiga, urtvättade bomullstrosor, strumpor med hål i, gardiner från 2000, nedsuttna soffor samt råttgnagda stearinljus. Då kommer jag att vara hel-inne. För allt detta har jag redan, så jag skulle inte behöva investera i en enda pinal för att bli "top of the line".
Hur vi sen ska överleva, när vi slutar konsumera, vet jag inte. Större delen av politikerkåren verkar ju anse att tillväxt är enda sättet att bevara mänsklighetens existens, men själva existensen kan ju kanske kvitta om det inte finns någon planet kvar att existera på, eller?Nej, jag håller stånd. Jag har bestämt mig. Jag faller inte till föga. Jag bär min råttfärgande utväxt med rak rygg och stadig blick.
För jag ska rädda planeten!
Kommentarer