Fortsätt till huvudinnehåll

Det luktar kallt...

.
... ute på mornarna nuförtiden. Höst. Efter att ha gått och frusit med koftor som ytterkläder i några veckor föll jag till föga idag och tog fram en jacka. Ett litet nederlag. Nu är det bara mörker och kyla som gäller framöver.




Inte för att jag sörjer det direkt. Jag mår bra med ombyte, så årstidsväxlingarna passar mig utmärkt. Bor man på landet med åkrar och bönder som närmsta grannar blir årets skiftningar än tydligare. Utanför fönstret är det nu smutsbrunt och nyplöjt. Höst, således. Och när jag kom hem idag fick jag ett illrött lönnlöv av E.

Det är skönt att jobba också. Skönt att vara vuxen och lite fri ibland. Bara att kunna välja kläder och faktiskt ha några plagg som det inte är snorfläckar på, kan förgylla min dag. Lägg till det att jag har ett jobb som innebär att jag får betalt för att "pärla"(= bygga halsband o dyl av pärlor)och gjuta gipsfigurer samt "chilla" (= sitta och hänga någonstans och konversera) med världens raraste kids, så förstår du ju. Jag kan inte ha det bättre.

Dessutom har V tagit sina första vingliga steg utan stöd. Rart. Snart kommer han att börja snusa och köra moped... Eller nej, det är ju ett tag tills dess förstås. Tur att jag har övat mig i att "chilla" tills dess. Fast det är klart. Det kanske är helt ute att "chilla" om 15 år...

Hoppas i vilket fall att han fortsätter att vara lika söt som han är nu.

Nu är jag trött. Måste nog knyta mig nu, så att jag orkar "chilla" på imorgon också.

Kram.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En stjärna vid ratten

. Jag är inte känd för att vara någon vidare bilförare. Det känns ju tryggt eftersom jag till vardags kör sisådär tio mil om dagen. Jag har repat och kraschat och bucklat i min drygt 10-åriga karriär som körkortsinnehavare. Som tur (?) är har jag mest åsamkat skador på egna fordon. Om man undantar bilarna jag repat för pappa. Eller G:s första Nissan som jag kraschade så illa att den fick gå till skroten. Då var det tur att G fortfarande såg på mig genom rosaskimrande nyförälskelse... Nej, dagens rubrik syftar på något helt annat. När jag sätter mig bakom ratten blir jag en annan slags stjärna. En popstjärna. Jag väljer en station med någon lämplig låt och går loss. Sjunger, wailar och showar. Whitney, Mariah, Rihanna och Fergie kan slänga sig i väggen. Denna min egenhet underlättas kraftigt av att jag begåvats med ett sångtextcentrum i hjärnan som skulle få vilken Så-ska-det-låta-deltagare som helst att dreggla av avund. Alla texter fastnar. ALLA. Det spelar ingen roll om de är bra ell...
7 kommentarer
Läs mer

Röd lycka

. Veckans färg är utan tvekan röd. Det varma, vackra har bringat stor glädje till huset, på olika sätt den senaste tiden. Det första som hände var att jag fick lite koncentrerat mys i ett paket från posten. Jag hade beställt härligheten själv, men blev så glad för den att man lätt kunnat tro att det var en oväntad present. Det kom en röd mysdress i fleece. Den är varm och mjuk och framförallt hel, vilket inte dess föregångare är längre. Jag ser som i ett romantiskt skimmer, hur jag kryper ihop i denna fantastiska skapelse på julaftonskvällen, när alla barn somnat och tystnaden infinner sig. Harmoni. I teorin iallafall. Nästa röda skönhet, som numera förärar oss med sin närvaro är Den Nya Ytterdörren. Efter två dagars bankande, sågande och fixande av två trevliga hantverkarmän sitter den på plats och liksom glöder i höstsolen. Den är så blank och så röd och så fin. Modellen har samma namn som jag, så vad hade man förväntat sig? Ett litet smolk i glädjebägaren är att den är lika blank oc...
3 kommentarer
Läs mer

All good things come to an end

. Årets näst sista dag har just börjat och jag sitter i kolmörkt vardagsrum och lyssnar på snusandet från tre sovrum på Rucklets övervåning. Den enda som brydde sig om att jag kom hem var Sigge the Dog, som undrade varför jag luktade retrieverhane (x2) och missnöjt sniffade igenom mig innan han lommade in i sovrummet igen. Jag ska snart lomma efter. Men först vill jag berätta om min dag. Jag har varit på utflykt hela dagen, trots att jag egentligen inte alls har jullov och borde våndas över en urtrist inlämningsuppgift. Jag åkte till ett lämpligt köpcentrum och shoppade loss på mina julklappspresentkort. Några små pärlor lyckades jag rota fram ur reakorgarna, men någon jacka (som var det egentliga syftet med turen) i lagom storlek och färg gick inte att skaka fram. Men familjen T har nu ett Alfapet-spel UTAN nedkladdade bokstavbrickor, en fin gå-bort-present till nyårsvärdparet samt väldigt politiskt korrekta "nyårsfyrverkerier" (som varken smäller, sprakar, skrämmer djur ell...
3 kommentarer
Läs mer