.
Promenad i det gråa. Två febriga småknattar på släp. Lite morgonseg efter en natt av vak, sötkladdig, flytande Alvedon och skrik.
Och så fladdrar det till framför vagnen och en liten grågrön fågel landar på asfalten. Den använder bara ena vingen och på bröstet skymtar blodröda fjädrar fram. Den flaxar lite hjälplöst men lägger sig sedan stilla och flämtande mitt på vägen. Påkörd, kanske. E är förskräckt. "Vi måste flytta på fågeln, så att det inte kommer en bil och kör på den" säger han. Och det gör vi. Lägger den i gräset vid vägkanten. Endast en liten klarröd pöl kvar på asfalten. Pratar om att fågeln nog kommer att dö och att det var mycket synd om den. " Nem (han säger så, inte "men") mamma, det finns många fler fåglar" säger han tröstande och skuttar sedan iväg på barns vis.
Och så är det ju.
Promenad i det gråa. Två febriga småknattar på släp. Lite morgonseg efter en natt av vak, sötkladdig, flytande Alvedon och skrik.
Och så fladdrar det till framför vagnen och en liten grågrön fågel landar på asfalten. Den använder bara ena vingen och på bröstet skymtar blodröda fjädrar fram. Den flaxar lite hjälplöst men lägger sig sedan stilla och flämtande mitt på vägen. Påkörd, kanske. E är förskräckt. "Vi måste flytta på fågeln, så att det inte kommer en bil och kör på den" säger han. Och det gör vi. Lägger den i gräset vid vägkanten. Endast en liten klarröd pöl kvar på asfalten. Pratar om att fågeln nog kommer att dö och att det var mycket synd om den. " Nem (han säger så, inte "men") mamma, det finns många fler fåglar" säger han tröstande och skuttar sedan iväg på barns vis.
Och så är det ju.
Kommentarer
Jag kommer att läsa bloggen, har lagt till i favoriter.
Jag vet hur det är med vaknätter... stackars er!