Fortsätt till huvudinnehåll

Kvällsbetraktelser

.
Detta är dagens bästa stund. Barnen sover. Hunden är rastad. Även G sover (det brukar han inte göra, men Förkylningen från H-vetet har golvat honom just ikväll). Huset är alldeles tyst, så när som på datorsurr och spridda nysningar från sovrummet. Jag njuter av lugnet och gott sällskap på MSN. Och jag bloggar.

Denna vecka har varit hemsk. Det stavas halsfluss. E fullständigt ur form och hemma med lillebror och mor hela veckan. Febrig, rastlös och treårstrotsig. Puh. Det enda vi inte behövt bråka om är konstigt nog den vidriga penicillinlösningen som han godvilligt svalt med lite juice. Hur gick det till? Men, man får vara glad för det lilla...

Och nu är det höst på riktigt. När termometern visade 18,3 grader i köket var det dags att premiärelda i öppna spisen. Gött. Tog sig inte förrän på tredje försöket, men ändå. Nu är det varmt så det förslår, iallafall i det rummet.

En helg ligger framför oss. Tusen saker på att-göralistan. Jag vill köpa kläder till mig själv, så att jag är presentabel första dagen på nya jobbet. Jag vet hur det blir. Efter fem timmar, sjutton svettiga provrum, 112 par jeans och lika mångar toppar kommer jag hem med nya gardiner, ett par ljuslyktor och en randig body i strl 86. Varför? Jag bestämmer mig varje gång: ingenting till barnen och ingen hemtextil, men det hjälper inte. Gustav brukar bäva när jag kommer hem också: jag har alltid minst fem nya sätt att möblera om vardagsrummet/sovrummet/tv-rummet och alla involverar möbelinköp för minst 3000 spänn. Vi tyckte att våra 160 + 90 kvm var JÄTTESTORA när vi flyttade in, men de har krympt kan jag säga... Här bor vi förresten:

Och vi trivs. Fastän golven lutar och fönstren är dragiga. Nu orkar jag inte mer. Jag har tre sjuka pojkar att ta hand om i morgon och det kräver en god natts sömn. Snark.

Kommentarer

Anonym sa…
Men du... vad är det med bodys i strl 86 egentligen. De bara hoppar ner i varukorgen!
Anonym sa…
Det bör även tilläggas att jag, med mina 22 år, äger en tröja samt en byxa i detta material.

//lillsis

Populära inlägg i den här bloggen

Ångest i salongen

. Ikväll glittrade löven frostigt och jag kunde utan att känna mig fåfäng sätta på mig nya mössan. Det är kallt. Men november är strax här, så det är väl inte mycket att orda om. Jag har haft en god kväll. Team-building med favorit-damerna från jobbet. Mycken indisk (stark) mat och på det, bio: Patrik 1,5 . Vi hade en föreställning om att filmen skulle kunna användas i undervisning på något sätt. Och, oj, vad den kan användas. Här fanns tjogvis med trådar att nysta i tillsammans med tonåringar. Den trasige tonårskillen. Homosexuell kärlek. Homosexuellt sex. Brusten kärlek. Homofobi. Svek. Familjebegreppet. Föräldraroller. Adoption. Listan blir lång. Salongen var i princip full. Filmen började och sorlprasslet mojnade. Småfnittrig presentationsscen på duken. Spridda skratt. En minut senare håller huvudrollsparet om varandra som förälskade människor gör. Mummel, fnitter och skratt. (Manlig) Homosexuell ömhet är svår att hantera. Särskilt om man själv är kille, 15 år och på bio med sitt k...

Halleluja, hon är uppstånden!

. Doris är återfunnen. Vi 9-tiden kikade hon fram under lekstugan och lät sig strax infångas. Nu sitter hon och sörjer sin förlorade frihet i tryggt förvar i buren tillsammans med Lisa. Glädjen i rucklet är stor! På återskrivande!

En presentation från andra hållet

. När jag ska presentera (=marknadsföra?) mig på allehanda forum på Det Fantastiska Världsomspännande Nätet, drabbas jag ofta av prestationsångest. Vad vill människor veta? Vilka delar av min person är intressanta/spännande/viktiga att framhålla? Och framför allt: hur bra kan jag framställa mig själv utan att det syns att jag ljuger? Om alla människor skulle vara som de framställer sig på nätet, skulle ingen mobbas och ingen skulle kriga. Alla är "glada, öppna" och "gillar att festa med kompisar" (om man är singel) eller "mysa med familjen" (om man har barn). Eller? Man ser inte så ofta personer som noterar intressen som: näspetning, mobbning eller prygling av hundvalpar. Och det är få som har fördomar om alla möjliga människor, äter på tok för mycket sötsaker samt är avundssjuk på alla som är bättre/har det bättre än de själva. Men jag är övertygad om att dessa människor finns (jag är ju en, om man bortser från mobbningen och pryglingen). Därför ska jag n...