.
Poolen är tvättad och nedpackad i källaren, men jag vågar vägra höst och har alltjämt rödmålade tånaglar. De förhatliga löven har börjat fläcka gräsmattan och det regnar nästan varje dag. Det är nog höst iallafall.
Denna, kanske den sista, sommardagen har jag åkt bil. Jag åkte så långt och länge att bussarna blev blå och jag började kunna rabbla dagens ekonyheter utantill. Örebro var destinationen. Uppstart på höstens studier var syftet. Universitetet har vuxit rejält sedan jag lämnade det 2003, men jag hittade till rätt plats och intog information i några timmar. På vägen hem insåg jag att jag möjligen har två angenäma sysselsättningar att välja på denna höst. När jag passerade Lillort vinkade jag i smyg och undrade om det kanske är där jag hör hemma iallafall. Den som lever får se. Tills vidare läser jag om celler och latinska kroppsdelar tills det sprutar ur öronen (auris) på mig.
Hösten visar sig också i mängden snor (mucosus) i familjen T. Samtliga har i varierande grad ont i halsen (cervix)och täppt näsa (nasus), dock ej tillräckligt för att hålla oss från skola/dagis/jobb/Friskis. I G:s fall håller det honom inte ifrån Wien heller. Turligen kommer han hem lagom till fredagsmyset.
Nu är jag trött i ögat (oculus). Jag skriver mer en annan dag. Kanske sommarens allra sista!
Poolen är tvättad och nedpackad i källaren, men jag vågar vägra höst och har alltjämt rödmålade tånaglar. De förhatliga löven har börjat fläcka gräsmattan och det regnar nästan varje dag. Det är nog höst iallafall.
Denna, kanske den sista, sommardagen har jag åkt bil. Jag åkte så långt och länge att bussarna blev blå och jag började kunna rabbla dagens ekonyheter utantill. Örebro var destinationen. Uppstart på höstens studier var syftet. Universitetet har vuxit rejält sedan jag lämnade det 2003, men jag hittade till rätt plats och intog information i några timmar. På vägen hem insåg jag att jag möjligen har två angenäma sysselsättningar att välja på denna höst. När jag passerade Lillort vinkade jag i smyg och undrade om det kanske är där jag hör hemma iallafall. Den som lever får se. Tills vidare läser jag om celler och latinska kroppsdelar tills det sprutar ur öronen (auris) på mig.Hösten visar sig också i mängden snor (mucosus) i familjen T. Samtliga har i varierande grad ont i halsen (cervix)och täppt näsa (nasus), dock ej tillräckligt för att hålla oss från skola/dagis/jobb/Friskis. I G:s fall håller det honom inte ifrån Wien heller. Turligen kommer han hem lagom till fredagsmyset.
Nu är jag trött i ögat (oculus). Jag skriver mer en annan dag. Kanske sommarens allra sista!
Kommentarer