.
Det var igår det. Igår var det nämligen äntligen dags för Herr Sture Kanin att åka till veterinären och bli något mindre Herr. Jag, som känt mig mäkta ond för att ha separerat de små ulltusskaninerna under två månader, har sett fram emot denna dag; äntligen skulle vi komma ett steg närmare återförening. Mycket lagom till oktobers frostnätter skulle de få värma varandra igen.
G ställde upp med transport och levererade Sture till kliniken på morgonkvisten. Vid 17-tiden hämtade han hem Lisa. Vad hände? Klantade sig djursjukvårdarna? På sätt och vis. När de lagt Sture på operationsbordet, sövt honom och börjat skära upptäckte de så småningom att Sture inte alls var någon Sture utan en.....just det, Lisa! De tingestar som jag (och även proffsen, uppenbarligen) tolkat som testiklar var bara något slags fettknölar. Tjoflöjt! Sture blev alltså, med ens lite för mycket mindre Herr. Plötsligt var han inte Herr alls, utan Fru!
Sorgligt nog har kaninerna alltså varit särbos alldeles i onödan. E är dock lycklig, då han redan från början ville döpa en kanin till Lisa. Och så snart Lisa läkt sina små sår ska mina två favoritgnagare få sällskap av varandra igen. Och då hoppas vi att syskonkärleken sprudlar. Såvida inte Doris gör en Sture och är en Kalle.......
God kväll!
Kommentarer
Undrar bara om V har smält detta?
Han har ju så kunnigt deklarerat att de heter faktiskt Sture och Doris, när jag skojat och sagt ngt annat namn =)
Nu har också vi börjat planera burbygge. En tvårummare då. För leverantören har sagt att också vi ska bli vid en XX och en XY. Ett tag iallafall. Det kan ju tydligen ändra sig på vägen!
Hälsa familjen!
/Herr W