Fortsätt till huvudinnehåll

Nästan som semester

.
Efter nästan fyra veckors hemmasåsande har jag uppnått semester. Som i sinnestämning alltså. Plötsligt är det jobbigt att borsta håret och klä på sig för att åka och handla. Varför kan jag inte sitta i nattlinnet och lösa korsord fram till lunch? På ett sätt är det ofantligt skönt, men för mig är det farligt också. Min hjärna tar nämligen inte semester utan snurrar ideligen runt och försöker hitta lösningar på problem, små eller stora, faktiska eller icke-existerande. Detta är ju en tillgång i vanliga fall, men inte när man ska ha semester. Istället för att nöja mig med korsord och tv-spel växer stora renoveringsplaner fram i mitt huvud. Måla köket? Köpa möbler? Lägga golv? Byta lekstugetak? G blir ideligen drabbad. Främst av de planer som kräver mer fysik och/eller tålamod än jag har. Måttligt road är han. Ibland går det överstyr också. Skaffa get? Köpa häst? Bygga om? Gräva pool? RÄDDA VÄRLDEN?

Under ledigheter växer också mitt "få-gjort"-behov. Jag upplever alltid en stor tillfredsställelse av att få saker gjorda, att bli färdig. (Jag vet inte om det har samband med att jag arbetar med människor som man ju ALDRIG blir färdig med.) Men på sommarsemester växer sig detta som annars är guldkanten i tillvaron till ett basbehov. På semestern ska saker och ting bli gjorda så in i bängen, för man ska ju leva på det resten av året!

Saker som hittills blivit gjorda:

- det årliga besöket på Smultronstället. Nam! (För oinvigda: http://www.smultronstallet.se/)

- den anskrämliga vedhögen under presenningen är borta. Veden är staplad och "bööset" bortstädat. (För översättning från östgötska; lämna en kommentar nedan så hör jag av mig!)

- vi har besökt dubbel-ina och stannat mer än de normala två nätterna. Slut på hattifnattandet.

- jag har klippt håret. Ordentligt. Min nacke syns.

- vi har beställt offert för inhängnad till tomten. G och jag tvistar just nu om färgen.

- vi har bevistat makarna S:s bröllopsfest. Ätit magarna runda och trivts.

- vi har besökt familjen KM (Luring, luring!) och trivts. Men hallå? Var tog ringen vägen?

Idag har vi dessutom ätit massivt god lunch i Brunneby, gått på leksaksbilsmuseum samt besökt chokladfabriken på Cloetta. Mums.

För övrigt har jag fått lägga vantarna på en sån här:
Och blivit kär. Så materialistisk är jag. God natt!

Kommentarer

Resenären sa…
Jag är fortfarande här och läser! Imponeras av din skrivkonst, fnissar lite grann och nickar igenkännande... Vi har en del gemensamt tror jag.

Skulle dock behöva en översättning av ditt östgötska "böös". Man är skåning, ser´u.

Populära inlägg i den här bloggen

Ångest i salongen

. Ikväll glittrade löven frostigt och jag kunde utan att känna mig fåfäng sätta på mig nya mössan. Det är kallt. Men november är strax här, så det är väl inte mycket att orda om. Jag har haft en god kväll. Team-building med favorit-damerna från jobbet. Mycken indisk (stark) mat och på det, bio: Patrik 1,5 . Vi hade en föreställning om att filmen skulle kunna användas i undervisning på något sätt. Och, oj, vad den kan användas. Här fanns tjogvis med trådar att nysta i tillsammans med tonåringar. Den trasige tonårskillen. Homosexuell kärlek. Homosexuellt sex. Brusten kärlek. Homofobi. Svek. Familjebegreppet. Föräldraroller. Adoption. Listan blir lång. Salongen var i princip full. Filmen började och sorlprasslet mojnade. Småfnittrig presentationsscen på duken. Spridda skratt. En minut senare håller huvudrollsparet om varandra som förälskade människor gör. Mummel, fnitter och skratt. (Manlig) Homosexuell ömhet är svår att hantera. Särskilt om man själv är kille, 15 år och på bio med sitt k...

Halleluja, hon är uppstånden!

. Doris är återfunnen. Vi 9-tiden kikade hon fram under lekstugan och lät sig strax infångas. Nu sitter hon och sörjer sin förlorade frihet i tryggt förvar i buren tillsammans med Lisa. Glädjen i rucklet är stor! På återskrivande!

En presentation från andra hållet

. När jag ska presentera (=marknadsföra?) mig på allehanda forum på Det Fantastiska Världsomspännande Nätet, drabbas jag ofta av prestationsångest. Vad vill människor veta? Vilka delar av min person är intressanta/spännande/viktiga att framhålla? Och framför allt: hur bra kan jag framställa mig själv utan att det syns att jag ljuger? Om alla människor skulle vara som de framställer sig på nätet, skulle ingen mobbas och ingen skulle kriga. Alla är "glada, öppna" och "gillar att festa med kompisar" (om man är singel) eller "mysa med familjen" (om man har barn). Eller? Man ser inte så ofta personer som noterar intressen som: näspetning, mobbning eller prygling av hundvalpar. Och det är få som har fördomar om alla möjliga människor, äter på tok för mycket sötsaker samt är avundssjuk på alla som är bättre/har det bättre än de själva. Men jag är övertygad om att dessa människor finns (jag är ju en, om man bortser från mobbningen och pryglingen). Därför ska jag n...