Fortsätt till huvudinnehåll

Nu är det bevisat

.

Det råder inga tveksamheter längre. Det är sommar. Jag vet det nu, därför att:

- jag är ledig. Från det jobb jag har betalt för att göra vill säga. Den allmänna serviceanställningen jag har härhemma fortgår.

- trädgården har förvandlats från trevligt grönområde till förvaringsplats för plaskpool/plasttraktor/trehjuling/fotbollsmål/bollar/hinkar/spadar/krattor osv. Det ser.....ja.... färgglatt ut iallafall!

- jag är grisskär i ansiktet och sugen på glass dygnet runt. (Skulle i och för sig också kunna betyda att jag är gravid. Men det vet jag med säkerhet att jag INTE är, så då måste det vara sommar!)

- jag har ett myggbett. Ett myggbett gör väl ingen sommar, kan man tycka, men i år har jag gjort det extra svårt för de små gynnarna (se nästa punkt).

- vi har insektsnät i alla fönster. Jag tänker nämligen aldrig mer komma in i min sons sovrum och hitta ett tiotal bålgetingar cirklandes kring hans nattlampa. Hu.

- det sipprar in söt hödoft genom den gläntade altandörren.

- alla våra krukväxter slokar. På något vis lyckas jag alltid glömma att de behöver mer vatten när det är varmt. Men jag är iallafall snäppet bättre än G på den punkten. Han tror inte de behöver vatten alls. Någonsin.

- idag låg jag en hel halvtimme på rygg på en filt i gräset och tittade och lyssnade på en björk. Och två ungar som försökte dränka varandra i ovan nämnda plaskpool. Lugn! Ingen av dem lyckades.

- vårt "trädgårdsland" ser ut så här:




Och sist men inte minst:

- det är "Sommar" varje dag kl 13 på P1.

Jag tror att min och SMHI:s definitioner av sommar skiljer sig något, men jag tycker min är bättre. Såklart!

Glad sommar och trevlig semester alla! Jag hoppas vi ses här på bloggen. Ofta.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Prokrastineringspoesi

Idag ska jag börja skriva på hemtentan. Fem avsnitt Skam.  Norska är roligt. Ett avsnitt till. Det var kort, jag ser ett till. Promenad med omväg. Några långa youtube-klipp med nån tjomme som pratar filosofi. Sex frågor max 12 sidor. En sida i veckan blir lagom. Sorterar batteri- och glödlampslådan. Fållar tre par gardiner. Blocket: kattungar.  Blocket: stolar.  Blocket: vad som helst. Promenad i regn. Tar omväg ändå. Yes! Nytt avsnitt av Bonde söker fru. Det blir nog ändå splittrat att dra ut på det över så lång tid. Jag koncentrerar mig i mellandagarna. Dammsuga soffan. Ullared  Vår tid är nu, måste man ju se. Loppis. Det är faktiskt inte lika roligt utan rim på julklapparna. Fira jul, fira jul, fira jul. Jag kanske egentligen skulle jobba med kor? Då ska vi se: anknytningens betydelse för den psykologiska utvecklingen. Det kan väl inte vara så svårt? Jag behöver inte vara där precis när biblioteket ö...

När är det vardag?

. I min bekantskapskrets är det vanligt att klaga över den trista och grå vardagen, när allting bara rullar på och ingenting särskilt händer. Ofta sitter jag då som en nickedocka och håller med, beklagar mig över snabbmakaronerna och resorna till jobbet, av ren slentrian. Men ikväll, uppfylld av två dagars utbildning, slutar inte min hjärna där. Analysfabriken är inställd på skiftarbete och tankar snurrar. När är det egentligen vardag i mitt liv? Strax inser jag att det inte finns någon vardag för mig. Ingen grå smet att ta sig igenom för att nå den färgstarka, gnistrande helgen som är det vi yrkesarbetande lever för (?). För mig finns inte två arbetsdagar som är lika. Tonåringar är nyckfulla som aprilväder och en omsorgsfullt gjord dagsplanering kan omkullkastas på ett ögonblick. Jag lär mig ständigt mer om hur dessa mystiska varelser fungerar och ännu mer om mig själv när jag tvingas hantera de situationer de sätter mig i. Att leva med småpojkar ger inte heller några dagar som man k...

Det blåser idag!

Vinden tjuter runt knuten här. På slätten kommer man inte undan. Är det höst redan? Inte för att det gör mig någonting, jag gillar hösten. Det är någonting tryggt med att allt börjar om och blir vardag igen. Då behöver jag inte välja och bestämma så mycket själv utan får ett tryggt schema att följa. Hur tråkig är jag egentligen? Eller lat kanske? Fast just den här hösten kanske jag har rätt att längta lite. Nytt jobb. Ska bli roligt, men känns lite ödesdigert. Nu bor vi här och nästa gång jag eventuellt tröttnar kommer jag inte ha någon bra ursäkt till byte. Fler barn ska vi ju inte heller ha.... Har vi ju sagt. Sen flyttar F ut. Syster F. Moster F. Beger sig söderut för att bli beläst. Tre månader med svängdörr, sjutton logistik-sms om dagen och rufshårade bakisfrukostar vid 12-tiden, är slut. Kan bli tomt eller skönt eller bådeoch här.Vet iallafall en liten E som kommer att längta, fråga och rycka i dörrhandtaget på mornarna. G och jag kanske längtar något mindre. Du får ursäkta, F. ...