.
Det krävs ibland lite magi för att väcka en sovande blogg. Och nu har det faktiskt hänt något som inspirerat mina fingrar igen. För det finns sådant som får tiden att stanna till. Som när två blir tre. När man och kvinna plötsligt också är pappa och mamma. När ett par blir en familj. Så enormt enkelt och ofattbart komplicerat. Hon anlände på natten och idag fick jag lägga näsan mot hennes rosa kind och vara faster för allra första gången. En ny människa, så stor i sin litenhet, fick hänga en stund på min axel och dela sin värme med mig. Det är ingenting annat än magi.
Lite omtumlade såg de ut, de nyblivna föräldrarna. Och fastän det är nästan på dagen åtta år sedan jag själv debuterade som mamma, känner jag igen det. En känslomässig urladdning som lämnar en lite blek och trött, men lugn och lycklig. Idag kan jag inte för mitt liv minnas eller förstå hur det var innan. Undrar om de kommer känna likadant?
Jag är så glad för att jag nu får stå i utkanten av den här magin, att jag får låna den söta doften, den fjuniga hjässan och den lena kinden ibland. Närmare magin än så kanske jag aldrig kommer igen.
Att den lilla, nya kommer att få det fint är ingen som tvivlar på. Och kräsen kommer hon nog att vara eftersom hon minsann inte kunde tänka sig att komma ut förrän det erbjöds hus på landet med eget rum. Och vilka föräldrar som helst dög inte heller.
Innan jag lämnade henne idag viskade jag i hennes lilla öra: ett löfte om alla storasystertips i världen, om hon vill och behöver i framtiden. Samt om en tillgiven faster som kommer anstränga sig för att vara lagom nära.
Välkommen A!
Det krävs ibland lite magi för att väcka en sovande blogg. Och nu har det faktiskt hänt något som inspirerat mina fingrar igen. För det finns sådant som får tiden att stanna till. Som när två blir tre. När man och kvinna plötsligt också är pappa och mamma. När ett par blir en familj. Så enormt enkelt och ofattbart komplicerat. Hon anlände på natten och idag fick jag lägga näsan mot hennes rosa kind och vara faster för allra första gången. En ny människa, så stor i sin litenhet, fick hänga en stund på min axel och dela sin värme med mig. Det är ingenting annat än magi.
Lite omtumlade såg de ut, de nyblivna föräldrarna. Och fastän det är nästan på dagen åtta år sedan jag själv debuterade som mamma, känner jag igen det. En känslomässig urladdning som lämnar en lite blek och trött, men lugn och lycklig. Idag kan jag inte för mitt liv minnas eller förstå hur det var innan. Undrar om de kommer känna likadant?
Jag är så glad för att jag nu får stå i utkanten av den här magin, att jag får låna den söta doften, den fjuniga hjässan och den lena kinden ibland. Närmare magin än så kanske jag aldrig kommer igen.
Att den lilla, nya kommer att få det fint är ingen som tvivlar på. Och kräsen kommer hon nog att vara eftersom hon minsann inte kunde tänka sig att komma ut förrän det erbjöds hus på landet med eget rum. Och vilka föräldrar som helst dög inte heller.
Innan jag lämnade henne idag viskade jag i hennes lilla öra: ett löfte om alla storasystertips i världen, om hon vill och behöver i framtiden. Samt om en tillgiven faster som kommer anstränga sig för att vara lagom nära.
Välkommen A!
Kommentarer
view its in fact awesome in favor of me.
Review my web blog - acoustic guitar chord