.
Från min plats vid datorn har jag utsikt över ett ärkevintrigt landskap. Träden är gräddspritsade och vår utelykta har en präktig ryssmössa av fluffigt vitt. Det går inte att kämpa emot längre. Julstämningen smyger sig på mig i samma takt som kylan kryper upp i mina ben via tårna. Att vistas stillasittande i vårt hus utan tofflor är ICKE att rekommendera. Iallfall inte när huset är omslutet av ett halvmetertjockt snötäcke. Det är så tyst och rent och vackert där utanför. Härinne är det Musikhjälpen på radion, dammråttor i hörnen och allmän tentaröra på skivbordet.
I år skickar inte familjen T några julkort. Barnen har inte tålamod att tillverka så många som vi behöver och varje år glömmer vi någon viktig människa. Så alla älskade släktingar, vänner och kollegor: julen 2010 skriver jag vår julhälsning här:
Se till att använda julen till att krypa intill varandra och gömma er för det kalla vita och mörka svarta utanför. Och när glöggen bränner vid, skinkan blir för torr och knäcken för hård, låt så vara: ljuset och värmen kommer hitta er ändå. Släpp in lite musik och om du är vuxen, strunta i det en stund. Någon kommer vilja ha kvittot till julklappen du köpte, somliga barn kommer skrämselgråta när Tomten kommer och kanske kör ni fast i snön på väg till julottan. Men le och låt axlarna sjunka ändå. Titta lite noggrant på de där du har omkring dig och se att de glittrar precis som snön. Och glöm bort att M skrev det mest pretentiösa blogginlägget någonsin.
Från min plats vid datorn har jag utsikt över ett ärkevintrigt landskap. Träden är gräddspritsade och vår utelykta har en präktig ryssmössa av fluffigt vitt. Det går inte att kämpa emot längre. Julstämningen smyger sig på mig i samma takt som kylan kryper upp i mina ben via tårna. Att vistas stillasittande i vårt hus utan tofflor är ICKE att rekommendera. Iallfall inte när huset är omslutet av ett halvmetertjockt snötäcke. Det är så tyst och rent och vackert där utanför. Härinne är det Musikhjälpen på radion, dammråttor i hörnen och allmän tentaröra på skivbordet.
I år skickar inte familjen T några julkort. Barnen har inte tålamod att tillverka så många som vi behöver och varje år glömmer vi någon viktig människa. Så alla älskade släktingar, vänner och kollegor: julen 2010 skriver jag vår julhälsning här:
Se till att använda julen till att krypa intill varandra och gömma er för det kalla vita och mörka svarta utanför. Och när glöggen bränner vid, skinkan blir för torr och knäcken för hård, låt så vara: ljuset och värmen kommer hitta er ändå. Släpp in lite musik och om du är vuxen, strunta i det en stund. Någon kommer vilja ha kvittot till julklappen du köpte, somliga barn kommer skrämselgråta när Tomten kommer och kanske kör ni fast i snön på väg till julottan. Men le och låt axlarna sjunka ändå. Titta lite noggrant på de där du har omkring dig och se att de glittrar precis som snön. Och glöm bort att M skrev det mest pretentiösa blogginlägget någonsin.
Kort sagt: en riktigt varm och God Jul till er alla från oss alla!
Kommentarer