.
Idag blir det bloggpremiär för maj 2010. Det är glest mellan inläggen nuförtiden. Uppslagen finns där, men innan jag tagit mig till en dator och hittat tid för att göra något av dem har de flutit bort i den allmänna förvirringen. Min förhoppning är dock att de som verkligen är något att ha kommer simmande tillbaka så småningom.
Jag sitter här och inser att jag har en plågsam dag framför mig imorgon. Det heter träningsvärk och det kommer sitta i de flesta delar av min kropp. Jag ägnade nämligen förmiddagen åt att dammsuga, skrubba, damma och torka de flesta synliga ytor i Rucklet. Men det är sannolikt inte dessa aktiviteter som kommer straffa sig imorgon: städmusklerna blir regelbundet motionerade när man, som jag, är ansvarig för renhållningen hos familjen T. Men jag stannade inte vid detta, utan gav mig på eftermiddagen ut i trädgården och förberedde för gräsklippningspremiär genom att räfsa björkris för glatta livet. Sedan greppade jag styret på Hondan (för dagen med nybytt olja. Tack, G!) och gjorde slut på den behagliga söndagstystnaden. Runt, runt travade jag tills hela mattan var tuktad. Pju. Sedan satt jag, härligt rödsvettig, i en trädgårdsfåtölj i tio minuter innan jag tog mig an nästa premiär: ogräshackningen. Plötsligt var jag maskrosornas skräck och grusgångarna blev släta och fina. Och innan jag gick in hade jag hunnit sopa plattgångarna och räfsa sandlådan också. Stackars min arma kropp!
Efter ovanstående insats var jag i stort behov av en dusch, ett behov som jag omedelbart stillade. Då blev det dags för nästa premiär: epilering. Under vinterhalvåret är jag måttligt noggrann med hårborttagningen och därför är epileringspremiären bara ett snäpp mindre smärtsam än en genomsnittlig förlossning. (Jag har tydligen lagt ut texten kring detta ämne förut: här! Går jag på repeat?) Jag tog mig dock igenom äventyret, i stort sett med min mentala hälsa i behåll.
Tre premiärer får räcka: bikini-, bad och grillpremiären sparar jag till en annan dag!
Idag blir det bloggpremiär för maj 2010. Det är glest mellan inläggen nuförtiden. Uppslagen finns där, men innan jag tagit mig till en dator och hittat tid för att göra något av dem har de flutit bort i den allmänna förvirringen. Min förhoppning är dock att de som verkligen är något att ha kommer simmande tillbaka så småningom.
Jag sitter här och inser att jag har en plågsam dag framför mig imorgon. Det heter träningsvärk och det kommer sitta i de flesta delar av min kropp. Jag ägnade nämligen förmiddagen åt att dammsuga, skrubba, damma och torka de flesta synliga ytor i Rucklet. Men det är sannolikt inte dessa aktiviteter som kommer straffa sig imorgon: städmusklerna blir regelbundet motionerade när man, som jag, är ansvarig för renhållningen hos familjen T. Men jag stannade inte vid detta, utan gav mig på eftermiddagen ut i trädgården och förberedde för gräsklippningspremiär genom att räfsa björkris för glatta livet. Sedan greppade jag styret på Hondan (för dagen med nybytt olja. Tack, G!) och gjorde slut på den behagliga söndagstystnaden. Runt, runt travade jag tills hela mattan var tuktad. Pju. Sedan satt jag, härligt rödsvettig, i en trädgårdsfåtölj i tio minuter innan jag tog mig an nästa premiär: ogräshackningen. Plötsligt var jag maskrosornas skräck och grusgångarna blev släta och fina. Och innan jag gick in hade jag hunnit sopa plattgångarna och räfsa sandlådan också. Stackars min arma kropp!Efter ovanstående insats var jag i stort behov av en dusch, ett behov som jag omedelbart stillade. Då blev det dags för nästa premiär: epilering. Under vinterhalvåret är jag måttligt noggrann med hårborttagningen och därför är epileringspremiären bara ett snäpp mindre smärtsam än en genomsnittlig förlossning. (Jag har tydligen lagt ut texten kring detta ämne förut: här! Går jag på repeat?) Jag tog mig dock igenom äventyret, i stort sett med min mentala hälsa i behåll.
Tre premiärer får räcka: bikini-, bad och grillpremiären sparar jag till en annan dag!
Hej pårej!
Kommentarer