Fortsätt till huvudinnehåll

Prokrastineringspoesi

Idag ska jag börja skriva på hemtentan.

Fem avsnitt Skam. 
Norska är roligt.
Ett avsnitt till.
Det var kort, jag ser ett till.
Promenad med omväg.
Några långa youtube-klipp med nån tjomme som pratar filosofi.

Sex frågor max 12 sidor. En sida i veckan blir lagom.

Sorterar batteri- och glödlampslådan.
Fållar tre par gardiner.
Blocket: kattungar. 
Blocket: stolar. 
Blocket: vad som helst.
Promenad i regn. Tar omväg ändå.
Yes! Nytt avsnitt av Bonde söker fru.

Det blir nog ändå splittrat att dra ut på det över så lång tid. Jag koncentrerar mig i mellandagarna.

Dammsuga soffan.
Ullared 
Vår tid är nu, måste man ju se.
Loppis.
Det är faktiskt inte lika roligt utan rim på julklapparna.
Fira jul, fira jul, fira jul.
Jag kanske egentligen skulle jobba med kor?

Då ska vi se: anknytningens betydelse för den psykologiska utvecklingen.
Det kan väl inte vara så svårt?

Jag behöver inte vara där precis när biblioteket öppnar. Kl 10 blir lagom.
Städar kaninbur. Länge.
Facebook.
Pepsi Max och cashewnötter är väl en slags lunch?
Halv ett? Hoppsan. Men nu är jag här iallafall.
Fanny och Alexander... Jamen, nån gång ska en väl se något av Bergman eller?
Fotar en rolig fågel.

Möta en man som hamnat i kris p g a svårt sjuk fru. Jo, men det vet jag väl en del om.

Åhå. Ett kapitel om ålderskris..
Hungrig.
Det här var ett fint citat om kärlek.
Fröken Frimans krig!
Just det; bloggen. Färger kan jag skriva om.
Bygger lego.

Positiv och negativ stress. Vad kan jag skriva om det då?

Vad stilla och fint det är här på bibblan. Och inga människor heller.
När räknas man egentligen som eremit?
Hungrig.
"The encyclopedia of joint making" På ett universitetsbibliotek. Hahaha.
Jösses, så koncentrerad han ser ut. Hur gör han?
Blocket: kattungar.

Psykoterapi över internet. Det här kan till och med bli kul.

Upptäcker Crossboss.
Halsfluss. Feberfrossa. Synd om. Behöver glass.
Sträckser resten av Skam. Blir tom och olycklig när det är slut.
Bär ut granen.
Barr. Barr. Barr. Barr. Barr.

Jag ska iallafall bli klar innan jag är tillbaka på jobbet.

Har faktiskt fortfarande ganska ont i halsen.
Favoritmänniskor på besök. Med bonustax! Blir typ kär.
Jag städar bort julen nästa helg.
Städar bort julen.
Städar lite extra.
Filmkväll.
Oj, imorgon ska jag jobba.
Prokrastinering är märkligt intressant. 
Det kan jag skriva om.











Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Försmak

. Jorå, nu kan jag erkänna det: jag har varit nervös för den helg som snart är slut. Sedan ganska många veckor har jag vetat att om jag skulle bli 30-årsfirad, skulle det ske denna helg. Men jag har inte vetat när, hur länge, av vilka och på vilket sätt. Ingen bekäm sits för fru Kontrollfreak. Jag har misstänksamt ställt frågor till G och noga observerat och analyserat hans svar: vad var på gång? Något förutseende har jag hållit huset hyfsat iordning och det fick en sista omgång på lördagens morgon innan jag tog med E till bollbusandet (någon slags fotbollsträning). G tyckte att det var ganska viktigt att just jag stod för skjutsandet denna morgon, så jag borstade håret och drog på lite mascara bara utifall att. På hemvägen sträckte jag förväntansfullt på halsen när jag skymtade huset och nog fick jag en besviken rynka mellan ögonbrynen när jag konstaterade att vår garageuppfart var tom. Inga bilar = inga gäster. Så klev jag lite småbutter in i hallen och hann vädra några sekunder med...
3 kommentarer
Läs mer

När är det vardag?

. I min bekantskapskrets är det vanligt att klaga över den trista och grå vardagen, när allting bara rullar på och ingenting särskilt händer. Ofta sitter jag då som en nickedocka och håller med, beklagar mig över snabbmakaronerna och resorna till jobbet, av ren slentrian. Men ikväll, uppfylld av två dagars utbildning, slutar inte min hjärna där. Analysfabriken är inställd på skiftarbete och tankar snurrar. När är det egentligen vardag i mitt liv? Strax inser jag att det inte finns någon vardag för mig. Ingen grå smet att ta sig igenom för att nå den färgstarka, gnistrande helgen som är det vi yrkesarbetande lever för (?). För mig finns inte två arbetsdagar som är lika. Tonåringar är nyckfulla som aprilväder och en omsorgsfullt gjord dagsplanering kan omkullkastas på ett ögonblick. Jag lär mig ständigt mer om hur dessa mystiska varelser fungerar och ännu mer om mig själv när jag tvingas hantera de situationer de sätter mig i. Att leva med småpojkar ger inte heller några dagar som man k...
4 kommentarer
Läs mer

Låta bli

Gör du också så bland? Blir hängande i tanken vid ett ord eller uttryck. Tänker det, smakar det, gång på gång tills det ömsom helt tappar sin betydelse, ömsom blir helt obegripligt, en liten samling bokstäver och ljud bara. Ibland tar de ett sånt varv med mig, orden. Och det blir den omväg som behövs för att jag ska förstå. Tror att det är därför jag tycker så mycket om dem. Orden. En stund den här sommaren tänkte jag på att låta bli. På hur ofta jag inte låtit bli. Hur jag har mixtrat, donat, grejat, pressat, skruvat, puttat, övertalat och krumbuktat för att få livet/mig själv/någon annan/något annat att röra sig i den riktning jag uppfattat som den rätta. Och hur det ganska ofta skavt och skevat och hur jag ändå fortsatte. Det går att streta på ganska länge om en bara tittar åt rätt (fel?) håll. Inte sällan har mitt arbete också handlat om att baxa tingens ordning i andra riktningar än dit de själva vandrat. Kanske går det att kalla mig både envis och tjurskallig till följd av dett...
2 kommentarer
Läs mer