.
Oktober har blåst träden nästan nakna här. Liksom tidigare sitter jag och håller tummarna att löven ska blåsa över till grannen/in i skogen/åt fanders, men jag tror inte det kommer fungera i år heller. Jag erkänner dock att det är lite charmigt att hasa igenom frasande lönnlöv på väg till bilen. Och så länge det inte regnar, virvlar de ju ganska vackert också. Det kan man sitta och titta på medan man försöker hitta motivation att lära sig vad yttre sneda bukmuskeln heter på latin. (Jag hittade motivationen ganska snabbt: den heter tenta fredag 8 oktober.)Den smygande kylan har jag inga större problem med. Det finns sätt att hålla värmen. Bara att ta fram benvärmare, fårskinnstofflor och halsduk. Jag trivs bättre med mig själv när jag är ordentligt invirad i textilier.
För omväxlings skull varvar jag mina studiefyllda, textilinvirade dagar med hoppfulla kvällar på Friskis. Efter att ha suttit och frusit, ensam, med dålig hållning vid datorn i flera timmar är det sannerligen befriande och värmande att skutta omkring och svettas en stund. Lyckas man dessutom pricka in ett pass med en ledare som utstrålar lite livsglädje, kan man sno med sig den hem och få en riktigt trivsam kväll, om man mixar tjuvgodset med endorfinerna. En del ledare är så charmiga att jag vill ta med hela dom hem. Men det tror jag inte man får.
Mindre charmigt är valefterspelet. För det första är jag ingalunda nöjd med resultatet; fel låt...förlåt, lag... förlåt, block vann och de eländiga Sverigedemokraterna hittade in dit de inte skulle. För det andra är jag så besviken på alla (medier, politiker, folk) som tänker att man kan bekämpa idiotism med idiotism. "Hej och hå, om vi också beter oss som svin och fryser ut de här människorna som vi bestämt att det är fel på, då kommer världen bli bättre!" Nej, så mycket vet jag att, oavsett vad matematikens lagar säger, så kan två fel aldrig bli ett rätt. SD ska behandlas d v s ifrågasättas och debatteras med, precis som alla andra partier. Annars gör vi oss skyldiga till precis det vi beskyller SD för att göra och ger dem dessutom bränsle till martyrbrasan. Jag är beredd att ursäkta beteendet hittills och skylla på tillfällig eftervalspsykos, men sedan är det skärpning som gäller!
Ikväll står tv:n på, fastän jag är i ett annat rum. G sover inte hemma och då får Samsungen skrämma bort tystnaden, medan jag försöker att digitalöverföra mänsklig värme till en vän som behöver det. Snart ska jag släcka ner alla kommunikationskanaler (finns numera på även på Twitter för den som vill söka mig där) krypa ner under täcket (mer textilier) och låta bli att lyssna på spökblåsten utanför. Vi ses.
Oktober har blåst träden nästan nakna här. Liksom tidigare sitter jag och håller tummarna att löven ska blåsa över till grannen/in i skogen/åt fanders, men jag tror inte det kommer fungera i år heller. Jag erkänner dock att det är lite charmigt att hasa igenom frasande lönnlöv på väg till bilen. Och så länge det inte regnar, virvlar de ju ganska vackert också. Det kan man sitta och titta på medan man försöker hitta motivation att lära sig vad yttre sneda bukmuskeln heter på latin. (Jag hittade motivationen ganska snabbt: den heter tenta fredag 8 oktober.)Den smygande kylan har jag inga större problem med. Det finns sätt att hålla värmen. Bara att ta fram benvärmare, fårskinnstofflor och halsduk. Jag trivs bättre med mig själv när jag är ordentligt invirad i textilier.
För omväxlings skull varvar jag mina studiefyllda, textilinvirade dagar med hoppfulla kvällar på Friskis. Efter att ha suttit och frusit, ensam, med dålig hållning vid datorn i flera timmar är det sannerligen befriande och värmande att skutta omkring och svettas en stund. Lyckas man dessutom pricka in ett pass med en ledare som utstrålar lite livsglädje, kan man sno med sig den hem och få en riktigt trivsam kväll, om man mixar tjuvgodset med endorfinerna. En del ledare är så charmiga att jag vill ta med hela dom hem. Men det tror jag inte man får.
Mindre charmigt är valefterspelet. För det första är jag ingalunda nöjd med resultatet; fel låt...förlåt, lag... förlåt, block vann och de eländiga Sverigedemokraterna hittade in dit de inte skulle. För det andra är jag så besviken på alla (medier, politiker, folk) som tänker att man kan bekämpa idiotism med idiotism. "Hej och hå, om vi också beter oss som svin och fryser ut de här människorna som vi bestämt att det är fel på, då kommer världen bli bättre!" Nej, så mycket vet jag att, oavsett vad matematikens lagar säger, så kan två fel aldrig bli ett rätt. SD ska behandlas d v s ifrågasättas och debatteras med, precis som alla andra partier. Annars gör vi oss skyldiga till precis det vi beskyller SD för att göra och ger dem dessutom bränsle till martyrbrasan. Jag är beredd att ursäkta beteendet hittills och skylla på tillfällig eftervalspsykos, men sedan är det skärpning som gäller!
Ikväll står tv:n på, fastän jag är i ett annat rum. G sover inte hemma och då får Samsungen skrämma bort tystnaden, medan jag försöker att digitalöverföra mänsklig värme till en vän som behöver det. Snart ska jag släcka ner alla kommunikationskanaler (finns numera på även på Twitter för den som vill söka mig där) krypa ner under täcket (mer textilier) och låta bli att lyssna på spökblåsten utanför. Vi ses.
Kommentarer